Andreas Gustafsson: Från svenska brottarhallen till UFC

Den 11 januari var det tänkt att Andreas Gustafsson skulle göra sin UFC-debut, men istället satt han skadad hemma i Sverige och såg matchen på TV. Vägen till oktagonen har varit allt annat än spikrak för ”Bane” Gustafsson.

När man ser musklerna spännas och blodet drypa längs med den rakade skallen är det svårt att tänka sig att Andreas Gustafsson en gång var en liten pojke som sprang runt och lekte.

Gustafsson kommer från en sportig familj, men ingen av dem har någon bakgrund inom kampsport. Istället har skidor och löpning stått på schemat.

Precis som andra små barn fascinerades han av ”häftiga” kampsporter som judo och karate. Hans pappa hade dock andra planer för unga Andreas och introducera honom istället till brottning.

Något inom honom klickade, och det var kanske där och då som ”Bane” föddes.

– Jag lämnade inte brottarhallen på 20 år, berättar Andreas Gustafsson om starten på sin kampsportsresa.

Åren med brottning har hjälpt att göda en tävlingsinstinkt som han bär djupt inom sig. Precis som i sin fightingstil kräver han en ständig framåtrörelse och berg att bestiga.

Från sitt hem berättar han om hur tävlingsmentaliteten har tagit honom från den svenska brottarhallen till världens alla hörn.

Han berättar om det samtidigt som hans lilla son springer runt i huset, pockar på honom och ständigt frågar om smörgåsar.

– Han ska ha smörgås hela tiden. Han är lik sin pappa; han äter jämt.

Trots att kampsport inte var något familjen ägnade sig åt när han själv växte upp så kan detsamma inte sägas om nästa generation Gustafsson.

”Bane” är en del av en exklusiv grupp av svenska fighters som tagit sig hela vägen till den världsledande MMA-jätten UFC. Det fanns dock flera gånger i livet där Andreas kunde gått ned en helt annan stig i livet.

Det kom en tid då han tröttnade på brottningen. Han kände att han inte utvecklades eller kom någon vart. Motgången ledde till att han sökte efter nya utmaningar och fann en ny sport.

Den låga som brann för brottningen kom att fick sig en nyantändning med MMA. Men den låga som brinner för starkt riskerar att bränna ut sig.

Det är intressant att se hur intensivt han först tävlade inom A-klass innan han från ena månaden till den andra sedan gjorde sin proffsdebut och betade av fem matcher under samma år som han debuterade.

Hans raketkarriär inom MMA fick sig dock ett abrupt stopp efter en delad domslutsförlust mot den olympiska bronsmedaljören Damian Janikowski i oktober 2020.

För även om strålkastarljuset hade riktats mot Andreas så betydde det inte nödvändigtvis att det kom med några större privilegium. Han utsatte kroppen för enorma påfrestningar under kort tid, och äntrade samtidigt i en ny fas i livet där utmaningarna inte nödvändigtvis stod på andra sidan buren.

– Jag tog beslutet att gå ifrån allting.

Artikeln fortsätter –
Tryck NÄSTA för att läsa vidare om Andreas Gustafsson!

MISSA INTE

• Rankar: Sveriges topp 10 bästa MMA-fajters just nu
• Paddy Pimblett säker på vinst mot Topuria: ”Han är en dvärg”
• Är Tom Aspinall vs. Jon Jones Officiellt? Detta är vad MMA-legenden tror!

Andreas Gustafsson om pausen från MMA: Livet kändes skört

Tittar man på Andreas Gustafssons matchfacit tar det millisekunder att hoppa från hans KSW-matchen mot Janikowski i oktober 2020 och hans comeback i slutet av 2022.

För Andreas var detta dock en tid full av obestämdhet som lika gärna hade kunnat resultera i en helt annan historia.

– Min fru väntade barn och i samma veva som min son kom så slutade jag med MMA. Man får andra tankar och livet kändes skört.

– På den nivån tjänar man inte så mycket pengar på matcher. Jag tjänade bättre på ett vanligt jobb. Om man jämförde betalningen med den tiden jag la ner då… Det kändes knappt värt det.

Lika snabbt som han dundrat sig igenom motståndare efter motståndare i buren så vände Andreas om. Han säger att han inte gick ett kampsportspass på närmare två år och njöt istället av livet som nybliven pappa.

Åtminstone till en början.

– Det var ganska skönt i början, under det första halvåret iallafall. Ingen press, ingen stress. Man blev en vanlig människa. Inte någon som folk tittar på och synar hela tiden. Man blev bara en i mängden.

– Det var skönt. Vi var nyblivna föräldrar som precis hade köpt ett hus som vi rustade upp under ett par år. Man skaffade sig andra intressen.

Det dröjde dock inte lång tid innan ”Bane” började göra sig hörd inom Andreas.

– Jag kände att det var något som saknades inom mig. För jag har ju ändå tävlat sen jag var liten. Det var väl just det som saknades i kroppen. Jag kände mig rastlös och lite stressad. Jag tänkte, ”Äh, jag provar att åka till Västerås en sväng”.

– Jag ringde Jörgen (Hamberg, huvudtränare på Västerås Fight Club, reds. anm.) och körde första passet med honom. Det kändes skit, säger Andreas och skrattar. Jag hade stått och kört stång i två år nästan. Jag vägde en bit över 100 kg.

Muskelminnet och passionen kom dock att hjälpa till och det tog inte lång tid innan han var tillbaka på krigsstigen.

Han kunde dock höra klockan ticka.

– Jag hade gått miste om värdefull tid. Två år i min ålder är jätteviktigt. Hade jag inte slutat så hade jag kunnat vara i UFC två år tidigare.

– Jag var lite stressad och vet inte hur många matcher jag gick det året. Det var väl typ fyra eller fem.

”Bane” bokades in för match totalt sex gånger på tolv månader. Han gick fem av dem, och vann fyra matcher.

Ibland känner han att han ångrar sitt val, men å andra sidan fann han tillbaka till sporten med en passion som var omöjlig att blunda för.

21 månader efter sin comeback stod ”Bane” framför UFC-chefen Dana White och krossade bokstavligen ansiktet på sin motståndare, en prestation som säkrade honom en plats i världens främsta MMA-organisation.

– Jag tror ändå beslutet som jag tog var rätt där och då. Jag tror det gjorde mig till en bättre idrottsman. Jag tränar smartare och bättre nu. Jag hade ändå kört fast och motivationen blev bättre efter uppehållet.

Med en harmoni mellan familjeliv och kampsport känner Andreas att han funnit en balans som fungerar för honom.

Nu väntar bara ett datum på när han på nytt får möjligheten att släppa loss ”Bane”, denna gång på den världens största MMA-scen.

För Andreas är det inte bara en möjlighet att få tävla och sätta mat på bordet, men också ett sätt för honom att uttrycka sig.

– När dörrarna stängs i buren så vet jag att det kommer fram en annan person, någon som jag inte är privat. Något händer och jag vet att jag kommer att slåss tills jag inte längre kan. Jag kommer aldrig att ge mig.

Andreas Gustafsson är på god väg att återhämta sig från skadan som satte stopp för hans UFC-debut. Han tar nu sikte på UFC London i mars, men i skrivande stund är det fortfarande oklart om ”Bane” bokas in för galan.

Följ Frontkick.Online på sociala medier för senaste nytt inom svensk MMA, UFC, boxning, thaiboxning och kampsport!
Följ oss på Instagram
Följ oss på Facebook